Området runt Flyghallen

Skarpnäck har anor från 1200-talet, då Skarpa by anlades, men det dröjde fram till 1660-talet innan namnet Skarpnäck började användas. Det var i samband med att Maria Sofia De la Gardie, som ägde Tyresö slott, kommit över gårdarna i Skarpa by; hon grundade då säteriet Skarpnäck och byggde även den första herrgården. Efter bildandet av säteriet Skarpnäck började man även förbättra marken i området med hjälp av utdikningar, något som pågick under stora delar av 1700-talet.

Den del av Skarpnäcksfältet där Flyghallen idag finns var alltså ett lerigt fält med för högt vattenstånd för åkerbruk en bra bit in på 1700-talet. Utdikningarna gav jordbruksmark, men förde även med sig konflikter: kvarnägarna i Nacka respektive Tyresö kämpade om vart avrinningsvattnet skulle styras, mot Ältasjön eller Flaten. Stridigheterna höll i sig ända in på 1800-talet och slutade först 1888 med att den dåvarande ägaren till Skarpnäcks gård, en tysk bryggmästare vid namn Friedrich Rudolph Neumüller, köpte kvarnen i Nacka.

Skarpnäcks gård köptes sedan av Stockholms stad 1922. Moderniteten och industrialismen hade anlänt och utdikad åkermark var inte vad staden var ute efter. Istället var det tänkt som platsen för stadens nya flygplats: Gamla Tyresövägen anlades för transport till flygplatsen och en spårvägslinje planerades. 1933 bestämde man dock att flygplatsen skulle anläggas i Bromma istället och Skarpnäcksfältet lämnades oexploaterat.

Föreningen är namngiven i luftfartsanda, precis som mycket av bebyggelsen och gatorna i Skarpnäck. Detta beror på att Skarpnäcksfältet var platsen för ett av Sveriges första flygfält